Och Lillan då?

Har märkt att denna blogg tenderar att handla mest om Storan och Mellan, de två som syns och hörs mest hemma hos oss.
Men Lillan då? Vad gör hon om dagarna. Detta inlägg riskerar att bli tråkigt att läsa men lite som en minneslapp för mig själv in i framtiden. Man glömmer så fort trots att man tror att man ska minnas varje liten detalj för alltid...
Lillan är snart 6 månader. Hon sover två pass (oftast i vagnen) på dagen, ett lite längre och ett lite kortare. På kvällen somnar hon runt 20 och sover till 07 med en eller två uppvaknanden för amning. Hon brukar då somna om ganska fort. Hon har börjat med smakportioner och har provat gröt, frukt och rotfrukter. Lite svårt att bedöma men jag tror att hon föredrar majs, frukt och gröt just nu. För utom helammar jag henne fortfarande, 6-8 gånger per dygn. Hon rullar runt samt ålar och kan förflytta sig en del på egen hand över golvet. Hon slår med händerna på bordet när hon sitter i sin stol och hon biter på allt (såklart). Hon känner igen oss i familjen och skrattar mycket. Hon älskar när vi busar och kittlar henne eller kastar upp henne i luften. Hon väger 6,8kg och är 66 cm lång. Överlag är hon mycket lättsam och ligger/sitter själv ganska långa stunder. Hon skriker i princip aldrig.

En fin dag

Idag har vi haft en fin dag. En sommardag. Heldagsutflykt till kusten med bad på sandstrand, fin fisklunch på hamnservering, glass och varma klippor. Helt underbart. Jag önskar mig fler sådana sommardagar. Alla barn var glada och nöjda och jag kom på mig själv flera gånger att planera för en sommarstuga där i den lilla sommarpärlan om några år :) Tänk att få ge sina barn så fina sommarminnen! Om inte annat kan vi kanske låna svärföräldrarnas husvagn nästa sommar och tillbringa några veckor vid havet.

Väl hemma igen åt vi middag på altanen och spelade fotboll hela familjen på gräsmattan. En riktigt idyllisk dag. Jag önskar mig fler sådana dagar då disken får vänta i förmån för lek med barnen.

Lejonkungen

Lejonkungen är bra, en av mina favoritfilmer från min barndom. Eller om jag tänker efter så var jag nog nästan vuxen när den kom 1994.
Igår kom Lejonkungen som bok och ljudbok på posten från en bokklubb vi är med i. Storan och Mellan sprang upp i Storans rum och satte igång skivan. De satt sedan tysta och stilla länge vilket var skönt för mamma som städade och fixade bostaden. På kvällen kunde Mellan inte sova för hon var rädd för lejon under sängen och Storan kunde inte sova hon heller utan ville prata om döden, vaför Simbas pappa dog trots att han var god och när mamma och pappa ska dö...Hur dum är jag då som låter mína barn lyssna på lejonkungen ensamma? Jag är vuxen och kan inte se filmen utan att gråta.

Inte nog med det utan idag kom en kompis till mina tjejer på besök och lekte en stund uppe. När jag efter en stund kom upp satt de och lyssnade på Lejonkungen. Jag menar varför inte skrämma fler barn när man ändå håller på?

Idag ville inte heller Mellan följa med och plocka blåbär för att hon är rädd för lejon i skogen!

Jaja, gärna introducera sina barn till sagor men kanske vara med och förklara, diskutera och fånga upp tankar. De gillar i alla fall boken och har lyssnat 7 gånger redan.

Treåring i centrum

Tillbaka hemma. Vi har varit borta i två veckor på Sverigetripp söderut. Första stoppet var Kolmården där vi spenderade två dagar i parken och en natt på Vildmarkshotellet. Mina barn är så olika. storan tycker inte särskilt mycket om djur utan är mest trött och sur när vi vandrar mellan hagarna och burarna och försöker intressera henne för diverse exotiska djur. Hon gillar karuseller, bara karuseller har vi fått höra. Mellan däremot kan stå i evigheter och titta på en elefant som äter. När vi försöker gå vidare säger hon bara "vill titta mer på fanten". Karuseller är hon rädd för och tycker går alldeles för fort.
Vi åkte sedan vidare till mina föräldrar i småland där vi bodde i deras lilla gästhus på gården. Ett perfekt lantligt läge med både skog, ängar och hav i närheten.

Under vistelsen hos mormor och morfar fyllde Mellan 3 år vilket firades med saftkalas i solen. En konstig sak var att när vi alla kom in och sjöng för henne och gav presenter började hon gråta och ville inte ha paketen. Hon gömde ansiktet i händerna och visste inte vart hon skulle ta vägen eller titta. Hon gillar inte uppmärksamhet eller att stå i allas blickfång. Den som sagt att alla barn är av naturen sociala och vill stå i centrum är välkomna till oss på ett studiebesök.

Packade och klara

Packade och klara för att åka till Kolmården imorgon och därefter vidare söderut på semester ett tag. Hela dagen och delar av gårdagen har gått åt till packning och förberedelser. Storan vill ta med sig en gosedjurshäst som är större än hon själv i bilen, precis som att det inte skulle räcka med tre barn och alla nödvändiga saker? Vi har packat så fullt att min man måste köra hela vägen för han får inte längre plats i baksätet. Lilla jag kan sitta inklämd mellan två barnstolar.Trevlig resa!