Första gången

När man har en bebis är det så mycket som man gör för första gången, som bebisen får uppleva eller göra för första gången. Första badet, första vändningen, smakportionen, semestern, leendet och så vidare. Idag har Lillan tagit sitt första utomhusdopp. Lilla foten doppades ner i sjön och det sparkades lite. Igår fick hon uppleva att stå på gräs barfota för första gången. Synd att man som vuxen inte minns alla dessa intryck och nya saker, jag menar hur ofta gör jag något helt nytt, något som jag inte tidigare kommit i närheten av? Aldrig tror jag.

Annars har dagen förflutit som vanligt med sol, bad och familj. Nu har barnen sover väntar mitt alldeles egna evighetsarbete: Att plocka i ordning...

Kom förresten att tänka på att för tre år sedan hade jag en dotter. Nu har jag tre. Inte konstigt att jag inte hinner med alltid :-)

Vatten

Idag har vi haft en riktigt fin sommardag hos oss. Inte för varm och inte för kall. Jag som annars alltid brukar klaga över vädret!
Vi har varit och badat i en sjö i närheten och både Storan och Mellan doppade sig och plaskade runt. Mamma badade benen och tänkte att det skulle vara skönt att doppa sig, men var för feg eller nåt. Ganska kallt vatten efter förra veckans regn..Brr. Konstigt att de flesta verkar bli badkrukor på äldre dar.
När vi kom hem sprang Mellan över till grannen och badade i deras pool med kläderna på. Hon hade tydligen inte fått nog av vatten.

Kalastjej

Idag var Mellan bjuden på treårskalas hemma hos bästisen från dagis. Jättekul tyckte hon som annars oftast brukar få stanna hemma och vinka av Storasyrran som springer på kalas mest varje helg. Klänning, fika, lekar och godispåse.
Lillan har haft en sämre dag med mycket skrik och troligtvis ont i magen. Har nog ätit för mycket rotselleri-pure.... Hon är lite originell på det viset att hon älskar rotfrukter men inte söt frukt såsom banan och päron. Mamma har dessutom lite svårt att begränsa smakportionerna till ett par teskedar, utan matar på så länge munnen öppnas som en fågelholk på lilla bebisen. Min nattsömn lär nog få lida av det inatt.
Godnatt.

Hemskaste hemskt

Idag när vi skulle åka på en utflykt och satt i bilen upptäckte jag att jag glömt byta skor. Jag var fortfarande iklädd mina tofflor av tantmodell som jag har hemma när jag springer ut och hämtar posten o. dyl. Jag kläckte ur mig något om att det ser hemskt ut och att jag hoppas att ingen tänker på det. Storan funderar en stund och frågar sedan om det skulle vara mer hemskt om hon, Mellan och Lillan skulle ramla i ett vattenfall och dö samtidigt alla tre... HJÄLP, vad svarar man? Den hemskaste av alla hemska saker som skulle kunna hända. Jag blev alldeles kall och kände en smärta uppifrån och ner ut genom tårna. Ja, det vore värre.
Hemska, hemska tanke nu kan jag inte sluta tänka den.

Vad får min lilla stora 5-åring allt ifrån?

Regn

Idag har det regnat hela dagen och jag har varit mest inne bortsett från en tripp till Kvantum för veckans matinköp samt ett par raska promenader med vagnen för att få Lillan att sova. Hon har väldigt svårt för att somna inomhus ovaggad.
Storan och Mellan däremot drog på sig regnkläder och stövlar och var ute och lekte halva dagen i vattenpölar och gegga. De grävde, öste vatten, hoppade i vattenpölar och skrattade. Själv satt jag med datorn vid köksfönstret och tittade på dem. Jag kände mig på något konstigt sätt lycklig över att mina barn ville leka i regnvädret istället för att hänga inne framför TV:n. Att de inte ännu blivit lika bekväma som sin mamma. Jag borde ju ha gjort dem sällskap, det hade nog varit en roligare dag då!

Min smala kärlek

Har varit och vägt Lillan idag. Hon är 4,5 månader och väger 6325 g och är 64,5 cm lång. Eller som sköterskan sa : "Hon är längre än vad hon är tjock!". Mina andra tjejer har vägt över ett kilo mer vid samma ålder.
Glad och nöjd är hon i alla fall  med livet. Hon vänder sig från rygg till mage och tillbaka igen. Hon har börjat med smakportioner av grönsaker. Hon greppar leksaker och för till munnen för provsmak. Hon slår med händern på bordet när hon sitter i sin stol. Hon sover två längre sovpass under dagtid samt vaknar en eller två gåner på natten. Hon är söt och älskad.

Ja, sådan är hon min lilla Lillan.

Syskonkärlek

Mina barn tycker nog oftast om varandra. Mellan ser upp till storan och saknar henne så snart hon lämnar rummet för att inte tala om när hon lämnar huset. Hon tycker också mycket om Lillan och brukar ligga bredvid henne på golvet och prata. Vad de pratar om förblir hemligheter för omvärlden :-)
Storan fullkomligt älskar sina syskon, även om hon inte alltid visar det. Hon verkar ha en intuitiv förmåga att veta vad de vill ha och behöver. Kanske för att hon befinner sig närmare dem än vad jag gör? I vilket fall som helst är det rörande att se henne pyssla om Lillan och berätta för henne med viskande röst att hon är världens finaste bebis. Igår frågande jag Storan om hon minns första gången hon såg Lillan och min lilla tjej blir nästan tårögd och berättar att hon minns precis hur det var när hon kom hem från farmor och farfar och såg Lillan ligga i mitt knä under en filt. Jag tror att de älskar varanda.

Att kärlek och bråk ligger nära varandra är en annan aspekt av det hela....Storan och Mellan kan bråka dagar i sträck och huset ekar av alla fula namn de kallar varandra. Som mamma blir jag så trött på deras bråk ibland att man bara vill trolla bort allt. Trycka på en knapp så att allt blir tyst och lugnt. Hoppas att de växer ifrån det.

Förresten frågande jag Storan igår om hon vill ha fler syskon (ja, bara för skojs skull alltså!!) Hon funderade en stund och sa sedan: "Ok, jag tror att jag kan ta en till". Min söta unge, tänk om livet vore så enkelt.

Banan och bortbyting

Idag har Storan inte varit som vanligt, inte alls som vanligt. Sur, arg, gnällig och trotsig. Skrikit åt lillasyster, skrikit åt min väninna, slagit lillasyster, gråtit och så vidare. BLÄ! Redan efter halva dagen hade jag fått nog av dagen. Detta i kombination med min dåliga nattsömn med Lillan har gjort mig till världens tråkigaste mamma idag. Och tror mig, det har jag fått höra.
Halva svaret kom ikväll när Storan började hosta och fick feber. Hellre en sjuk dotter än en förbytt. Tack.

Lillan har fått smaka banan idag och det måste varit det äckligaste hon känt i sin lilla mun någonsin.En rysning gick genom kroppen på henne, som en orm som svalt något för stort. Tacka vet jag palsternacka. Imorgon blir det banan igen :-)

Runt, runt

Idag händet det äntligen det som varit på gång länge. Lillan vände sig från rygg till mage och tillbaka! Tänk vad mycket de ska lära sig de små liven.

Humor och bus

Idag var jag och Storan på avslutningssamtal på förskolan och träffade den pedagog som ansvarat för hennes grupp det senast året. Han visade bilder på vad de gjort i gruppen, pratade och diskuterade med Storan vad som varit bra och vad som varit mindre bra. vad som varit kul och vad som varit mindre kul. Det var fashinerande att höra min lilla femåring prata verksamhetsplanering! Vilka insikter och åsikter hon har. Efter en stund tröttnade hon dock och klättrade upp på bordet och hoppade i soffan ovh jag och pedagogen fick tillfälle att prata lite mer ostört kring hennes situation i gruppen, som inte alltid varit så bra. Storan bytte förskola för ett år sedan och har inte riktigt kommit in i gemenskapen med nya kompisar, hon har helt enkelt haft lite otur och trivs inte riktigt 100% med något av de andra 5- eller 6-åringarna på avdelningen. tack och lov har det blivit bättre och jag fick höra att hon nu har en naturlig plats i gruppen och tar för sig på alla sätt.
Han sammanfattade Storan som en tjej med humor och bus i sinnet. Jag kunde inte sagt det bättre själv, möjligen klätterapa också. Känns bra att hon verkar vara samma person på förskolan som hemma.

Skolbarn

Det kom ett brev förra veckan med rubriken "Till vårdnadshavare för barn som ska börja i förskoleklass på X-skolan". Jag läste. Jag funderade. Sedan slog det mig att det faktiskt gäller mig och min dotter. Att jag har en tjej som redan ska börja skolan....Helt galet. Ärligt talat känns det som igår jag satt och vaggade Storan till sömns i min famn framför tv:n, smekte hennes mörka hår och önskade oss en god natt. Som igår eller som att en enda lång dag förflutit från det ögonblicket hon lades i min famn för första gången och mitt liv för alltid förändrades. Min stora tjej ska börja skolan.
Själv tar hon det hela med ro och längtar mest efter att få klättra i orm-klätterställingen de har på skolgården. Det gör hon rätt i, man får nog med krav på sig med tiden.

Ibland kommer jag på mig själv med att undra vad det kommer att bli av mina barn. Vilka intressen de kommer att skapa sig och hur deras liv kommer att se ut. Skolan är i alla fall första steget ut i livet och jag önskar Storan en bra start.

Försök

Nu har jag nästan skrivit ett inlägg tre gånger, eller i alla fall försökt. Första gången jag satte mig hoppade katten upp på diskbänken och började slicka på mitt kvällsfika och på osten. Jag fick rycka ut och rädda den stackars maten. Andra gången jag sattemig hörde jag Storan gråta uppe och fick gå dit och trösta och natta igen.
Och nu är jag här igen men för trött för att tänka. För trött för att skriva. Ska lägga mig och hoppas få sova en liten stund innan Lillan vaknar och är hungrig.

Det är jag som skapar

I min barndom sken alltid solen, mamma och pappa var glada, vi sprang barfota i gräset och klappade små kattungar och plockade blommor....eller kanske är det en efterkonstruktion? Ja, med största sannolikhet för vilka föräldrar är perfekta alla dagar? Mina minnen är i alla fall perfekta.
Idag slog det mig att det är jag som skapar mina döttrars minnen av sin barndom. Skrämmande..Jag gör så gott jag kan men känner mig långt ifrån perfekt. Hur ska man hinna med allt man vill visa sina barn, allt man vill lära dem och allt man vill föra över till dem att minnas? Hoppas att det räcker att försöka.

Jag har ett foto av mig som bebis ovanför min säng. Idag satt Storan där och tittade på en leende bebis och undrade varför jag var så glad när jag var bebis och inte nu....Jag vill vara en glad mamma - alla dagar, ska försöka bli bättre på att visa min glädje som bor där inna bakom all stress och trötthet. Det är hon värd, Storan.
Eller happiness is not a destination it is a way of living.

Godnatt